Testa dina policyer Data baserad på svenska policyer
Data baserad på svenska policyer
Välj gärna någon av de policyer du vill se implementerade.
Tänk på att när en policy väljs för att testas kommer resultatet att motsvara dess fullständiga implementering.
Influensavirusets ursprung och de första epidemierna/pandemierna är fortfarande oklart.
Den äldsta dokumentationen förknippad med risken för en influensaepidemi/-pandemi härrör från Kina1 för cirka 8 000 år sedan. Tiden som förflutit sedan dess och uteblivna bevis för vad som faktiskt hände gör att vi bara kan betrakta denna första dokumentation som ytterst spekulativ.
Man har senare funnit grekisk dokumentation från 412 f.Kr. rörande epidemiutbrott som skulle kunnat bero på influensa2. Sedan dess har ytterligare dokumentation figurerat i litteraturen om möjliga influensaepidemier/-pandemier (t.ex. åren 1580, 1729, 1830)2.
Spanska sjukan var en pandemi som härjade mellan 1918-1920. Den orsakade den mest omfattande skadan och uppskattas ha infekterat över hälften av världens befolkning, varav mellan 40 och 50 miljoner individer omkom2.
Influensaviruset isolerades och identifierades först i början av 1930-talet av Shope3. Ytterligare pandemier har registrerats2-4, som Asiaten (1957-1958), Hongkonginfluensan (1968-1970) och svininfluensan (2009-2010).
Total molekylvikt5: ~3.9x106; Mått6: 80-120 nanometer; Kompositionn7: Enkeltrådig; RNA-familj7: Orthomyxoviridae.
Fyra typer av influensavirus har identifierats i den vetenskapliga litteraturen8-11.
Influensa A och B är de typer som huvudsakligen förknippas med sjukdomens säsongsbetonade epidemier. Influensa C och D har också dokumenterats orsaka sjukdom, men i mindre skala.
Klassificeringen av influensa A10-virus omfattar olika undertyper beroende på sammansättningen av proteiner på deras yta, nämligen hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Hittills har man identifierat 18 typer av hemagglutinin, tillsammans med 11 neuraminidas. Kombinationen av dessa proteiner skulle potentiellt kunna bilda 198 olika influensa A-virus, även om man hittills endast har identifierat 131 (t.ex. H1N1, H3N2). Dessa virus kan också klassificeras ytterligare enligt ”clades” och ”sub-clades”, motsvarande ”grupper” och ”undergrupper”, som identifierar varje virustyp enligt olika genetiska sammansättningar. Influensa A-virus är kända för att cirkulera både hos människor och husdjur.
Klassificeringen av influensa B10-virus omfattar två härstamningar: B/Yamagata och B/Victoria. Dessa virus kan också klassificeras enligt olika ”clades” och ”sub-clades”. Cirkulationen av dessa är känd för att förekomma endast hos människor, även om vissa sällsynta fall har registrerats hos djur.
Man har identifierat sex genetiska härstamningar hos influensa C10-virus. Även om dessa virus inte anses utgöra någon risk för epidemier kan de orsaka mild sjukdom eller asymptomatisk infektion. Omkring 90 % av befolkningen uppvisar seropositivitet mot influensa C redan vid 7-10 års ålder12.
Influensa D9, 10,13-virus är kända för att främst drabba nötkreatur, grisar, små idisslare, hästar och andra djur och inga händelser har registrerats avseende mänsklig infektion eller sjukdom.
Vad gäller förändringarna i influensavirus har två huvudmekanismer identifierats14-17. Dessa möjliggör rekombination av antigener enligt olika H- och N-proteiner: antigendrift och antigenförskjutning. Dessa omfattar förändringarna i influensavirusets genetiska sammansättningar som möjliggör återinfektion.
Denna mekanism förekommer vid virusreplikation och producerar små förändringar i viruset som i sin tur skapar virus med liknande antigena kombinationer. Ackumuleringen av förändringar på grund av den antigena förskjutningen kan leda till uppkomsten av virus med olika antigena kombinationer.
Denna mekanism förutsätter en mer plötslig förändring i kombinationen av influensavirusantigen, till exempel genom zoonos. Denna plötsliga förändring utgör ett stort hot avseende pandemiska influensautbrott eftersom befolkningens immunologiska svar kan vara helt oförberett på influensavirusets nya antigena kombination.
Influensa är bara en av många luftvägssjukdomar som orsakas av virusinfektion18, som bland andra syncytialvirus, rhinovirus, coronavirus och adenovirus.
Det finns många olika tecken och symtom på influensa och andra luftvägsinfektioner18-23. Till dessa hör feber, hosta, huvudvärk, muskel- och ledvärk, trötthet, halsont och rinnande näsa.
Tecken och symtom på olika luftvägssjukdomar kan ofta ha vissa likheter, till exempel covid-19, influensa och vanlig förkylning.
| Tecken och symptom | COVID-19 | Influensa | Förkylning |
|---|---|---|---|
| Feber | Vanligt | Vanligt | Sällsynt |
| Värk | Vanligt | Vanligt | Ibland |
| Frossa | Vanligt | Vanligt | Sällsynt |
| Trötthet | Vanligt | Vanligt | Ibland |
| Nysningar | - | Ibland | Vanligt |
| Hosta | Vanligt | Vanligt | - |
| Nästäppa | Sällsynt | Ibland | - |
| Halsont | Sometimes | Ibland | Sällsynt |
| Huvudvärk | Ibland | Vanligt | |
| Andnöd | Vanligt | Sällsynt | - |
| Diarré/kräkningar | Ibland | Vanligt | - |
| Förlust av smak/lukt | Vanligt | Sällsynt | Sällsynt |
Sources: ECDC21 & WHO23.
Influensa är inte en förvärrad form av vanlig förkylning.
Även om influensan anges orsaka mild till svår sjukdom kan den också leda till dödsfall18. Vissa riskgrupper löper högre risk att drabbas av svårare sjukdom (t.ex. äldre personer, gravida kvinnor, små barn, individer med kroniska och immunförsvagande hälsotillstånd).
WHO uppskattar att säsongsinfluensan ligger bakom cirka
en miljard infektionsfall årligen världen över,
varav 3-5 miljoner klassas som svåra fall och
orsakar mellan 290-650 miljoner respiratoriska dödsfall28-29.
förvärrar underliggande hälsotillstånd och framkallar konsekvenser på olika
hälsoområden 28, till exempel i form av kardiovaskulära, neurologiska, njur-, andnings- och diabeteskomplikationer.
Det uppskattas 28 att influensan orsakar en förlust av cirka
24,3 kvalitetsjusterade levnadsår
och 2,9 miljoner frånvarotillfällen
(i genomsnitt 3,6 dagar på jobbet och 2,4 dagar i skolan)
per influensasäsong.
I Europa uppskattas den ekonomiska bördan till följd av influensa ligga mellan
6-14 miljarder Euro per år.
Effektiviteten av influensavaccination avseende minskning av risken att utveckla influensasjukdom uppskattas ligga mellan 40-60 % i den allmänna befolkningen30-32. Viktigt att notera är att dessa värden påverkas av patientens egenskaper (t.ex. ålder, hälsotillstånd, etc.), överensstämmande med cirkulerande influensavirus och administrerad vaccination mot säsongsinfluensa, bland andra faktorer.
Vacciner var ett av de stora bidragen till folkhälsan med syftet att kontrollera sjukdomar. Några av dessa sjukdomar har man lyckats utrota. För närvarande finns det över 20 sjukdomar36-37 som kan förebyggas med vaccin. Några av dessa är smittkoppor, difteri, mässling, påssjuka, rabies, stelkramp, kikhosta, gula febern, meningokockinfektion, humant papillomvirus och polio.
Vacciner fungerar på två nivåer. De minskar risken att insjukna i sjukdomen, och har man väl drabbats av den ger de ett högre skydd mot allvarliga former av sjukdomen än i fallet utan vaccination38. Vaccination utgör dock ingen garanti för 100 % skydd eftersom dess effektivitet beror på olika faktorer (t.ex. ålder och hälsotillstånd).
Vacciner ska inte ses som någon universallösning på alla sjukdomsrelaterade problem38-39 utan alltid användas i samband med en rad förebyggande mekanismer, så som:
Personlig hygien, ytrengöring, användning av masker vid luftvägsinfektioner, minskning av förekomsten av sjukdomsvektorer i omgivningen (t.ex. infektioner som överförs av myggor), bland annat.
för hälsokompetens.
av en kulturell föreställning om hälsorisk.
